de vida viddernas man 5

Rosa-linda steg ur vagnen. De hade varit i kyrkan. Det hade bara varit Rosa-Linda och Harriet. Deras far, guvenören, hade varit tvungen att åka till huvudstaden i ett brådskande ärende. Hans unga hustru hade följt med som sällskap. Rosa-Linda visste att det var ett svepskäl, deras styvmor vantrivdes på gården.

Under gudstjänsten hade Harriet inte kunnat sitta still. Idag var hennes första ridlektion. På vägen hem hade hon inte pratat om något annat. Väl hemma rusade Harriet över gården och in i huset. Hon var borta i fem minuter. När hon kom ut hade hon på sig en märklig skapelse som antagligen skulle likna byxor. Rosa-Linda log överseende och var glad att deras styvmor inte var där.

Harriet var på plats utanför paddocken före utsatt tid. Rosa-Linda hade full uppsikt över henne där hon satt på verandan med sitt broderi. Så småningom kom Rex med hästen. Det syntes på lång väg att Harriet var förnärmad över att han satt på den en damsadel. Efter en lång disskusion, som Harriet måste vunnit, gick Rex och hämtade en ny sadel. Harriet väntade snällt vid paddocken. Rosa-Linda såg på sin syster där hon stod med hästen. Hon avundades ibland Harriet för hennes rättframhet.

fortsättning följer...