konferens

- Hej! Hallå!
Tystnad.
- Vad gör ni?
Fortfarande helt tyst.
- Men skärp er. Jag ser er ju. Vad gör ni?
- Vi har konferens.
- Om vad då? Ni ser ju helt gravallvarliga ut.
Kallt:
- Vi pratar inte med dig.
- Nähä. Och varför inte då då?
- Du kan inte lura oss så lätt.
Mutter.
-Nej, nej. Strunt samma då.

- Asså. Kom igen nu. Det är inte roligt längre.
Nedlåtande blickar.
- Pftt....
Agiterat:
- Ska det va på det viset, va?! Då kanske jag ska ta och göra revolution. Vad säger ni då va?!
- Du och vilken armé?
Skrattsalvor.

MUSIK!!!!!!!

-Ha ha! Nu dansar vi! Kom igen!
Det rycker i allas ben. Bom-bom. Shake shake. Asroligt. Tack gud för Outkast....
Scratch! Helt tyst.
- Vad fan gör du? Vi har ju roligt ju.
- Vi pratar inte med dig.
Alla avlägnsar sig diskret.
- Jag skiter i er!! Jag går och leker med mina andra vänner!!!
Hånflin.
- Up yours!!!

BANG!!! (dramatisk dörrsmäll...)

- Gud, hon ska alltid vara så teatralisk.
- Mmm, måste alltid, alltid överdramatisera.
- Miss dramaqueen....
Alla pratar i munnen på varandra. Ingen lyssnar på nån.
- Silencio, silencio...
Det blir helt tyst.
Ja!!!!! Det är sant! Det är mannen med den röda sombreron som är tillbaka. Monokeln sitter som vanligt på plats. Och, och - OCH!!!!!!! Han har hittat trumpeten!
Jubel.
Trumpetfanfar.
- Jag föreslår att vi tar en paus. Konferensen kan fortsätta senare. Och nu - a la juerga!! Nu ska det busas.
Alla försvinner iväg i en gungande massa.

- Hallå! Var är ni?
Det ekar. Helt tomt.